korkskalle som jag är så tittade jag på ett förlossningsprogam *rödgråten* det är ju rubbat så känslosamt det kan vara, och jag längtar ihjäl mig efter min man! Minnesbilder av finaste älsklingen som gråter och skakar av adrenalingkicken (förlåt älskling, naturligtvis grät du inte, du är stor och tuff ju ♥ *ler*)och har kramp i armen för jag har hängt i den och kramat sönder hans fingrar.
Stolta pappan som badar Fredrik första gången ♥ hjärtat slår volter.
Och när tvillingarna plockades ut och jag mådde så fruktansvärt dåligt, hur han tog hand om dem medan jag inte orkade, samtidigt som han var så orolig för mig. Aaww. Det är så lätt att glömma all den där varma kärleken när man gruffar om vardagsmat, toastädning, barnhämtningar och räkningar. Suck. Och när jag har den som färskast i minnet då är han inte här. Längtar massor.
Just nu är det väldigt stilla i gränden, tvillingarna sover, Robin är och leker hos en kompis, Fredrik är med världens bästa kuster på Leos lekland. Tom katten som inte brukar synas till ligger på skrivbordet och sträcker på sig och spinner förnöjt.
Jag ska lägga mig på soffan en stund. Men först ska jag gå och kissa, i lugn och ro :0)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar