Vi gifte oss i september (29 sep 2007) och det var perfekt. Precis vi :0) Snart är det 2 år sen, vart tar tiden vägen? Och hur mycket har inte hänt se'n dess?! Jag känner mig 10 år äldre... fast på ett bra sätt.
Mina barn börjar bli mer lätthanterade, sakta men säkert börjar vi få till nå'n sorts nattsömn igen. Jag känner mig lugnare, tryggare än på länge. Förra hösten var en pärs. Det tog ett år att repa ihop sig. Inte förrän i somras lyckades jag få till nån form av vila, jag har aldrig varit så trött i hela mitt liv. Och ändå tickar det på...
Nu ska jag försöka njuta av ytterligare ett år hemma med kidsen. Nu när de kan sitta och "krypa" så blir det lättare att ta sig till tex Öppna förskolan och se lite folk. (En förutsättning är ju att kunna sätta ner en för att lyfta en annan.)
Den här månaden kommer ju A hem också ;0) *positive thinking, bara 22 da'r kvar* Och nästa vända han är hemma ska vi åka till Köpenhamn utan barn i flera dagar. Ska bli sååå skönt! Ljuvliga höst, stanna länge. Ha ingen brådska in i trista november. Stå still en stund livet, för jag behöver ro nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar