och man borde väl jubla...*tjo...hohohohouuu.....*
Dagmamman ska ha valpar så hon är ledig en vecka, så vansinnigt opraktiskt. Kan hon inte tajma de där jyckarna lite bättre så att det matchar en vecka när maken är hemma, så jag slipper tampas med de tre små trollen 24-7! De är såå söta och såå gossiga och såå uppfinningsrika och såå fulla med B-U-S så man blir alldeles varm om hjärtat MEN de är små monster när de kommer tillsammans.
Freddan har tagit för vana att ta sina allra populäraste leksaker i famnen (gärna med de minsta smådelarna också) och sätta sig mittemellan tvillingarna. Givetvis fångar det deras intresse och de kastar sig över honom för att pilla och undersöka. Och han bryter ihop! Illvrål!
Försöker få honom att tycka att det är guld att vara stor kille och kunna krypa upp i soffan med grejerna, på behörigt avstånd från små klåfingriga bebisar. Men han verkar gilla att bråka med dem.
Nåja, jag får samla ihop dem på golvet till en liten "dagissamling", ge dem varsin maracas och shaka loss! Emil har dunderkoll på att klappa takten, han jublar och slår med båda händerna på låren. Saga diggar och gungar, vickar på den lilla rumpan och glädjestrålar. Robin spelar över och dansar breakdance med gardinen och övar några karatesparkar på ett babygym och Freddan...han kommer med famnen full av leksaker och tycker att NU ska vi göra nåt annat...
Han är verkligen övertygad om att han är familjens överhuvud, den lille mannen.
Det nya för dagen är att Emil ställer sig upp på händer och fötter, men rumpan upp i vädret.
Han gillar också att stå och hålla i sig, fast helst vill han inte hålla sig...fast då går det inget vidare. Men att släppa en hand går bra.
Saga har börjat stå på knä och ha en leksak som hon flyttar mellan händerna. Detta gjorde hon på BVC igår, bra tajming, tant G var imponerad :0)
Emil passade på att plocka upp små korn från golvet med perfekt pincettgrepp. Tant G såg ut som en fågelholk. Duktiga barn, sånt ska man kunna när man är 10 mån :0)
Däremot fick de bakläxa på sina BOEL-test, de lyssnade på varsitt öra. Såklart maler det litegrann i mammahjärtat, men det berodde förmodligen på att de distraherar varandra. Vi ska tillbaka när A har kommit hem för att testa dem en i taget. Och jag körde ett litet "hemmatest" och klickade med en bläckpenna bakom örat på dem, och de verkade höra alldeles utmärkt. Så jag känner mig hyfsat lugn. Eller som dagmamman sa, de hör ju perfekt på ett öra minst, så det är väl inte hela världen om de inte hör på det andra. Vi skojade om en teori att de alltid sitter brevid varandra så de använder bara varsitt öra :0)
Inte en hantverkare i sikte idag heller, och nu börjar min tvätthög bli överjävlig. Om de inte blir klara idag måste jag släpa med mig en del och tvätta hos mamma, för jag klarar inte en helg till.
Jag har fått ett av mina berömda dårryck, haha! Jag kommer till ett stadium när jag känner att antingen händer det nåt N-U! eller så flyttar jag! Och ett sådant fick jag på vårt förbaskade kakel i köket. Fogarna är så guckiga och spruckna och eländiga, så jag spyr om jag måste se dem en sekund till, och nu rann bägaren över!
Så innan nån hann reagera hade jag skrapat bort fogeländet, schysst sätt att avreagera sig på, haha.
Och sen susade jag iväg till Coop o köpte fog.
Ca 50 spänn o en timme senare - voilá! Vem behöver hantverkare???
Maken med det stora förtroendet för kvinnor och deras tekniska kunnande (funderar fortfarande på hur många våp det finns i världen) undrade hur jag gjorde, tuschpenna eller?! *fnys*
Nu kan jag bo här ett tag till ;0)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar