torsdag 10 juni 2010

Dag 2 ensam hemma

Tiden går för fort när min man är hemma, nu står den alldeles alldeles still igen. Varför blir dagarna flera timmar längre så fort han har åkt? Tiiiiick taaaack segt som kooooola. Blä!

Vi har iaf tummat på att anstränga oss för att göra den perioden så bra som möjligt, och påminna varann om att vi tummat på det.

Nu är resan äntligen bokad, 22-26 juli. Världens snällaste, finaste, underbaraste dagmamma har lovat att OM det av någon anledning skruttar till sig med svärföräldrarnas barnpassande så kan vi ringa henne, fast hon har semester. Underbara människa! Hon är unik i sitt slag! För jag VET att hon menar det också, det är inte bara prat. Varm om hjärtat!

Vi måste hitta på nåt roligt i väntan på att pappa kommer hem igen, annars blir vi knäppa i huv'et. Cykelkärra är nu bestämd och imorgon ska jag åka och beställa den. Hoppas den går fort att få hem, så vi kan cykla till mormor och morfar i sommar. De bor så nära så man känner sig som en skurk när man kör bil dit, men det är lite för långt att gå.

Har lilla Saga-skruttan i famnen, hon vill hemskt gärna skriva lite, lilla masken i famnen :0) Hon har blivit så stor, fast hon är så liten. 75 cm busfrö. Hon "pratar" och pratar och pratar, långa ramsor, som alltsomoftast slutar med "bäbis!" Bebisar är det bästa hon vet! Och skor! Och katter! :0)
Hon säger inte jättemånga riktiga ord, men hon tjattrar hela tiden, bäbis, katt, mamma, pappa, hejdå och lite sånt. Men hon gör sig förstådd och det gör Emil med, fast han säger nästan ingenting på svenska :0) Han pladdrar också hela tiden, han säger nåt som låter som Vaede (vad är det) men vi är inte säkra på betydelsen. Så säger han Läl när han vill ha nåt, särskilt om mjölk och välling. Han klättrar massor vår lille buse! Vi hittar honom på köksbordet, i handfatet, i vagnen, på stegar...överallt. Sen älskar han att öppna dörrar och släcka lampor, sääärskilt när jag byter blöja på Saga...
Alla mina barn älskar att bada och har jordens minsta barnpool på altanen, men de är nöjda och glada med den. Dessutom märker man om nån ramlar i den för då landar de helt garanterat på nån annan som vrålar, praktiskt ;0)

Nu ska den här mamman släpa sig ut till fiskpinnarna, gud i London så tråkigt, men det är vad vi har hemma, som räcker till alla. Måste måste måste handla imorgon, hur tråkigt är inte det??? Men jag ska ju shoppa cykelvagn, så det får väl kallas lite roligt också då'ra...

1 kommentar:

Anonym sa...

Heja Nenne! Två dagar mindre kvar tills Anders är hemma igen! Kanske är det lite lättare den här årstiden också? Kram!