Varför går tiden så rasande fort när han är hemma?

Nu får klockan hemskt gärna stå still! Jag vill inte vill inte vill inte att det ska gå så fort, och det är skitjobbigt att jag redan efter en halv vecka börjat få ont i magen för att jag fasar för att det går så fort och snart ska jag var själv igen, det är tamejfaaan rubbat!!! *morr*

Jag försöööker verkligen slappna av och njuta av det just nu, passa på och ta vara på tillfället, men jag är så djupt rotat trött så jag mår illa av att tänka på att jag måste göra det om och om och om igen. År ut och år in. Aldrig någonsin har jag kännt så starkt att jag H A T A R hans jävla jobb! Det är uppenbart att det funkar tom två barn, sen stupar det. Det är inte mänskligt att vara ensam hemma i en månad med fyra barn, det är verkligen inte det.
Han försöker trösta mig med att det nog kommer att kännas lättare när jag börjar jobba och får ett vuxet liv och inte bara umgås med bebisar, men när i hela världen ska jag hinna med nåt då då???? Om jag inte hinner gå på toa ens nu, hur ska jag hinna med att andas när jag ska lägga till ett jobb också?!

Nåja, det har varit fantastiska dagar, han har skött sig exemplariskt. Han fick en släng av kräksjuka i fredagskväll/natt och jag suckade en del, men det gick fort över och ingen annan blev sjuk så det kanske var nåt han åt.
Men annars har han varit ovanligt lyhörd och företagsam :0)

I torsdags fick vi barnvakt i försenad födelsedagspresent av världens snällaste skånska som var här, och vi var på stan en sväng och åt god mat och drack öl och gick omkring och pratade lite.
Nu på torsdag är det tajm för min sväng till frissan igen, tajm för klippning, färgning och sminkning, och en stor dos socialt liv, sköööönt! Sen på kvällen ska vi på bio och se Robin Hood, jag är Robin Hood-fantast (hallå, ungen är tom döpt efter honom ;0) ) så jag måste ju kolla in den här också, fast jag inte är nån vidare filmmänniska.

På fredag ska världens finaste "kuster" passa barnen hela dagen och vi ska på tumanhandutflykt oavsett väder. Vi firar 6-årsdag på torsdag nämligen så vi ska ensammysa lite.
Sen är det fullt röj på lördag när jag ska ut med sjögräsänkorna och helgen därefter sticker jag till Malmö/Köpenhamn. Jissus så mycket tid som är BARA MIN! :0)

Sovit har jag gjort också, både skåneväninnan och maken har varit snabba och fixat med tvillingarna så jag har fått sovmorgon till ca 9.30 varenda dag nu, fast jag är lite rastlös och har svårt att stanna i sängen när jag väl har vaknat till numera. Och dessutom är jag så korkad så jag snurrar runt på mage när jag somnar om sista gången, ajajajaj för ryggen. Men jag är mer eller mindre medvetslös när jag gör det så jag kan inte riktigt hindra mig själv fast jag ångrar det varje morgon. Idag har jag tom sånt där stödbälte på, jag MÅSTE få tid att träna upp mig nu, för det här slutar i katastrof snart! Men det blir ju en ond cirkel också, det gör ont så jag vill inte träna, och när jag inte tränar så får jag ont.

Sen är det ju en stor bidragande faktor att jag ALDRIG varit intresserad av träning, sport eller ens lite lättgympa, guuud så tråkigt det är! Jag stoltserade med, med högburet huvud, en ETTA i gympa på gymnasiet, gud, jag hade så mycket annat för mig, jag vrålpluggade språk under gympalektionerna och fick femma i dem istället tex.

Nåja, NÅT måste jag i vilket fall göra, så jag får pallra mig iväg och simma tror jag, den enda träning jag står ut med, för då blir jag inte svettig och dessutom är det nåt man verkligen gör IFRED! Jag är totalt tränings-asocial! ;0) Nån föreslog att jag skulle köpa en maskin och ställa framför TV:n, hahahaha, jag tittar ju inte på TV! Får ställa den framför spisen då, för där tillbringar jag ändå alltför mycket ofrivillig tid...
Och typ jogga skulle jag aldrig få för mig, fattar ni att minst 966 kvinnor blev utsatta för överfallsvåldtäkt 2009! En ursäkt så god som någon faktiskt ;0)