Känner mig ungefär sån. Jag klättrar upp, jag ramlar ner, jag klättrar upp, jag trasslar in mig i mitt eget nät...*pustar*
Jag vill ju vara precis hur glad som helst, jag har ju haft det precis hur bra som helst, semestern var underbar och så välbehövlig, och jag njöt fullkomligt av att komma hem till mina ljuvliga ungar i ungefär...tre timmar? *suck*
Sen blev allting stökigt och rörigt och irriterat och infekterat och jag blir galen och vill bara spy och så...Imse Vimse...så klättrar vi upp igen och det är hur kul som helst och jag har hur mycket lust som helst...*poof*
Jag antar att jag är...modern? Förbannade 2000-tal *muttrar*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar